Pappa redo för kärlek

Han skrattade gott åt polarens förslag. Prova på gratis dejting? Svaret var ett enkelt  nej tack!

Men polarens argument fortsatte hagla över honom likt regndropparnas hamrande mot barfönstret.  Han hörde de klassiska meningarna och argumenten upprepas: ”du träffar aldrig någon”,  ”man kan inte sitta ensam varannan vecka i sina kids grepp”, ”du kommer att damma till dig och tappa charmen”, ”fasen, vi blir oroliga för dig”. Men bland alla klassiska argument var det ändå ett som stod ut och som var nytt: ”du kan ju inte vara ensam för evigt”. Och nej, det hade han inte tänkt heller, men att ha varit singel i ett år bara kändes inte särskilt länge. I synnerhet inte om man betänkte att han varit gift i nästan tio år innan dess.

Han tittade in i spegeln som satt bakom bardisken och såg en stilig man möta hans blick. Mörkt hår med silverstänk, glasögon med silverfärgade bågar och ett brett leende. Var det kanske dags ändå, att träffa en kvinna att möta framtiden ihop med. Det hade inte gått som planerat med hans exfru. Kärleken dog, det hade de båda känt, men hon hade tagit initiativet. Nu hade de barnen varannan vecka och varsitt bolån istället för ett gemensamt. Han avbröt sin polares långa utläggning och frågade vilken sida han hade i åtanke? Singelföräldrar? Varför inte träffa en mamma? Någon som förstår.

Han tecknade medlemskap senare den kvällen. Han hade druckit några öl och var ganska trött, men tänkte att det gjorde att han fick en ärlig presentation. Därefter letade han planlöst på sidan och såg foto efter foto, beskrivning efter beskrivning. Plötsligt stannade han till! Där var hon, det kände han! En blå blick bakom ljusa lockar tittade på honom. Hon var läkare, hade två barn, änka. Han gick och borstade tänderna och gick tillbaka till köksbordet där laptopen väntade honom med sitt blåskimrande sken.  Han skulle kontakta henne, det visste han. Vad som hände sen, det fick framtiden utvisa.